Därför är elflygplan framtiden

Klimatångest och klimatpåverkan är två ord som kan kopplas samman med den befintliga flygindustrin, där flygplanen spottar ut avgaser så det står härliga till. Men måste det vara så? Nej, säger Maria Fiskerud, som arbetar som projektledare för The Nordic Network for Electric Aviation, eller NEA.

Läs mer: Är klimatkompensering en bra idé?

Samma kvinna menar att eldrivna flygplan är på framfart, och den organisation hon representerar har som mål att bli världsledande inom elflygsbranschen. Men vägen dit är långtifrån spikrak då många hinder kvarstår. Det mest tydliga problemet är att den befintliga elflygsteknologin inte är anpassad för det nordiska klimatet, dvs. rejäl vinterkyla.

Vilka fördelar kommer elflygplan att medföra?

För det första är miljövinsterna stora. Om alla svenska inrikesplan är eldrivna behövs inte längre det fossila bränslet, som i sin tur bidrar till miljöförstöring. Men det är inte allt, Maria pekar även på fler typer av vinster. I mindre orter, som saknar bra kollektivtrafik, skulle elplanen kunna ses som ”en buss med vingar”, menar samma kvinna.

Om vi istället fokuserar på flygbolagen är uteblivna bränslekostnader samt minskat slitage två av de största fördelarna som elflygplanen medger.

Läs mer: Allt om världens största flygplan

När gör elflygplanen entré?

Dagens elflygplan är tyvärr ganska enkla. Ett av nutidens mest avancerade elplan, tjeckiska ”Pure Flight Nix”, rymmer två personer, väger 600 kilo och toppfarten motsvarar 200 km/h. Batterierna är inte heller någonting att hurra för, då de maximalt klarar av en flygresa på 2.5 timmar.

Mer specifikt finns det inga elflygplan som håller måttet för kommersiell trafik. Fler tekniska framsteg måste vara på plats innan det blir aktuellt. Det svenska elflygs-företaget Heart Aerospace är dock positiva. De menar att ett medelstort plan, med plats för 19 passagerare, kommer att vara tillgängligt om bara fem år.

Vem hinner först – Norge eller Sverige?

Norge är bestämda. Väl där ska alla flygresor som sker inrikes vara eldrivna inom år 2040. I Sverige är målen lite mer vaga. Inrikesflyget ska vara fossilfritt inom 2030, men någon specifik teknik pekas inte ut.

Frågan om vilket land som hinner i mål först bör dock beskrivas som oviktig. Sverige och resten av Norden har historiskt sett varit mycket kompetenta när det kommer till att utveckla bra flygplan, så en gemensam insats är förmodligen det som behövs.

Elflygplanen kommer att lyfta hela branschen

Alla branscher måste utvecklas för att överleva. Maria, som kom till tals i början av artikeln, menar att vi måste ge flygbranschen en chans att anpassa sig. I Aftonbladet nämner hon en mycket träffsäker jämförelse med tågbranschen:

”I början av 1900-talet så gick tåget på kolkraft. Hade vi haft den kunskap vi har i dag så hade vi lagt ned tåget, då hade vi inte gett det en chans. Vi måste låta flyget göra samma utveckling.”

Kommer elflygplanen att göra succé?

Ja, skulle vi säga. Men bara om rätt tekniska lösningar finns på plats. För att nämna en av de viktigaste utmaningarna måste batteritekniken förbättras rejält. Bara då kan rejäla långflygningar ta plats, vilket bör ses som en förutsättning för att elflygstekniken ska kunna bli lyckosam.